2050 belyser

Nordhaus gav oss modellerna men inte kunskaperna vi behöver

  Här om veckan till­kän­nagavs att Sveriges Riks­banks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (populärt kallat Nobel­priset i ekonomi) till­delas de båda ameri­kanska ekono­merna William Nordhaus och Paul Romer. Nordhaus har ägnat stora delar av sin karriär åt…

Klimatpolitiken är en vinst – inte en kostnad

Hur allvarligt är klimat­läget nu? — Det mesta som IPCC sa 1995 visade sig stämma, det är till och med något värre. Det har varit allvarligt länge, särskilt eftersom utsläppen fort­sätter att vara alldeles för stora. Å andra sidan är medve­ten­heten större än någonsin och…

Den globala handeln och klimatet

Nyligen hemflyttad till Sverige slås jag av det stora enga­gemang jag möter i klimat­frågan och det bredare håll­bar­hets­ar­betet. Detta gäller på snart sagt alla plan – från poli­tiker och indu­stri­fö­re­trädare till konsu­menter och skat­te­be­talare. Först och främst är detta…

Klimatomställningen är vår tids största affärsmöjlighet

I am convinced that we are near a tipping point when it will no longer be possible to run a company in an unsustai­nable fashion. If you are not tran­si­tioning, no one will buy your products, no one will want to work for you and no one will want to invest in your…

Framtiden är redan här!

2017 går mot sitt slut och det är dags att summera ett händel­serikt år – både positivt och negativt för oss och vår planet. Inter­na­tio­nellt sett har det varit ett händel­serikt år inom håll­bar­hets­om­rådet. Donald Trump blev president i USA och sa tidigt att löftet om…

Klimatmötet i Bonn – i en tid av dramatiska budskap

Mikael Karlsson, Senior Partner 2050: Vi lever i en tid av drama­tiska budskap. I samband med det 23:e mötet med parterna till FN:s klimat­kon­vention – COP23 – i Bonn kom en rad nya rapporter om globala klimat­för­änd­ringar. Först rappor­terade Mete­o­ro­lo­giska…

I skuggan av plastpåsarna – lunchtankar

Att butiker och restau­ranger nu äntligen tar stegen för att minska använd­ningen av plast­på­sarna är ett viktigt framsteg. Plast­på­sarna har länge sett som en nödvän­dighet för kunderna att kunna få med sig sina varor och det har funnits många svårig­heter med att finna…

Hållbarhet i en automatiserad värld

Det pratas just nu mycket om auto­ma­ti­sering av tjänster och vad detta kommer att innebära för samhällen och vårt sätt att se på arbete framöver. Vår vilja att effek­ti­visera arbete är inget nytt utan något som drivit mänsk­lig­heten framåt sedan vi lärde oss att…

Ljusning i sikte trots Trumps klimatmörker

Nu händer det! Trump lägger ner klimat­ar­betet men i Sverige leve­rerar före­tagen och det ger hopp. För en vecka sedan fattade Fortum Värme (samägt med Stockholm stad och finska Fortum) beslut om att kolet avvecklas i förtid, det vill säga utfasning till år 2022. Vilken signal till omvärlden!

Nyårslöfte – klimatanpassa ditt sparande

Det finns mycket vi kan göra för att leva mer hållbart: cykla mer, göra färre flyg­resor, äta mer ekolo­giskt och mindre kött etc. Men en av de mest effekt­fulla sakerna kan också visa sig vara en av de enklare: placera dina spar­pengar hållbart. Finans­bran­schen har…

Offentlig upphandling – verktyg för snabbare omställning

På senare tid har jag haft fler­talet diskus­sioner om offentliga upphand­lingars roll i omställ­ningen till ett samhälle med mindre påverkan på vår miljö, bl.a. med vår civilmi­nister Ardalan Shekarabi som är ovanligt kunnig vad gäller upphand­lings­frågor. Samtal­sämnet kan…

Avgörs COP 22 om klimatet i Florida?

Den 12 december år 2000 beslutar Högsta domstolen i USA vilka röster i presi­dent­valet som ska räknas och inte i delstaten Florida. Följden blir att George W. Bush instal­leras som USA:s 43:e president i januari 2001. Två månader senare meddelar Bush att USA inte imple­men­terar Kyoto­pro­to­kollet.

Så når vi ett cirkulärt samhälle

Airbnb och lokala bilpooler – på bara några år har cirkulär ekonomi gått från att vara ett flummigt begrepp till att utgöras av konkreta affärsmo­deller. Diskus­sionen har gradvis förskjutits från att handla om vad cirkulär ekonomi innebär på en koncep­tuell nivå, till att lyfta fram goda exempel på vardagsnära cirkulära möjlig­heter.

Biodrivmedel – vägen framåt

Vilka styr­medel behövs för att bensin och diesel på sikt ska ersättas med hållbara biodriv­medel? Jag hade möjlighet att diskutera just detta med bran­schen och berörda myndig­heter vid ett dialogmöte i början av oktober.

Globalt förnybart rekordår – men EU tappar mark

2015 gick till världs­hi­storien som ett rekordår för förnybar energi. Under inget år har så mycket förnybar elpro­duktion instal­lerats. För sjätte året i rad ökade netto­in­ve­ste­ringarna i förnybart mer än dito för fossilt. 8,1 miljoner anställda åter­fanns 2015 inom sol-, vind- och biobräns­le­sektorn, en ökning med 5% från före­gående år. Men synar man den regi­onala utveck­lingen ser man att EU tappar mark. Allt enligt REN21:s Rene­wables 2016 Global Status Report som kom ut i juni.

Hur har det gått med våra fossilfria pensionspengar?

Det är ganska dumt att ha sina pensions­pengar placerade i olje­bolag om man ägnar sitt arbetsliv åt omställ­ningen till ett fossil­fritt samhälle. Det skulle antingen skvallra om riktigt dåligt själv­för­troende eller att man inte riktigt förstår vad finans­mark­naden är (läs gärna vår genomgång här på bloggen om varför vi tycker att det är vettigt att placera pengar på ett hållbart vis, om man har bespa­ringar att placera).

Hållbara investeringar – varför och hur?

Bilen, biffen, bostaden och börsen. Så formu­lerade en finurlig person vilka faktorer som ligger bakom merparten av en genom­snittlig svensks utsläpp av växt­hus­gaser. Att bilåkning, biffätning och uppvärmning av en bostad leder till koldi­ox­id­ut­släpp är lätt att se, men utsläppen från börsen (det vill säga de utsläpp som härrör till finan­siella place­ringar) kan framstå som lite mer avlägsna i det vardagliga livet.

Overshoot Day — ett minne blott i framtiden?

Idag är det Overshoot Day – dagen då vi konsu­merat upp resur­serna som egent­ligen borde räckt hela året. Trenden går mot att Overshoot Day inträffar tidigare för varje år som går och visar på ett skriande behov att snabba på omställ­ningen mot en mer resur­sef­fektiv och cirkulär ekonomi. Men för den som inte orkar vänta presen­teras här några godbitar från min kristallkula…

Finanssektorn kan bli hållbar – och den verkar vilja det

Håll­barhet är kanske Alme­dalens främsta buzzword i år. Det är inte så märkligt: fjolåret präg­lades av att världens länder enades om FN:s nya håll­bar­hetsmål och krönte bedriften med att komma överens om klimatav­talet i Paris. Världen har stakat ut en riktning och näringsliv och politik försöker nu hitta bra sätt att gå i den.

Hållbar konsumtion – gapet mellan värdering och handling

Produk­tionen av livs­medel står för runt 25 procent av de globala utsläppen av växt­hus­gaser. Hållbar konsumtion och produktion är därför avgö­rande för att kunna leverera på Paris­avtal och de globala håll­bar­hets­målen som klub­bades igenom förra året.

Så engagerar vi fler textilaktörer till aktivt kemikaliearbete

”Det går långsamt. Men nuför­tiden vet i alla fall folk vad jag jobbar med.” Så samman­fattar Natasja Börjeson, miljö­vetare och doktorand vid Söder­törns Högskola, situ­a­tionen när hon är ute och inter­vjuar små och medel­stora textilak­törer för sitt projekt ”Kemi­kalier i textil – kunskaps­ut­ma­ningar och möjlighet till utökat ansvar.”

Fyra framtider fick fart på tankarna

Ibland när jag berättar att jag ”kommer från 2050” får personen jag just träffat något spju­ver­aktigt i blicken och utbrister “Vad spän­nande! Då måste du berätta mer, vad kommer att hända år 2050?!”. Därför är det extra kul att jag har fått möjlig­heten att i tanken färdas till år 2050 med fokus på hur vi löser ener­gi­frå­gorna. På Ener­gi­myn­dig­hetens konferens ”Fyra fram­tider” där vi fick vi sätta oss in i och försöka välja vilken framtid vi själva tror på.

Hur ser ett klimatsnålt nordiskt energisystem ut 2050?

Denna vecka besökte jag Nordic Energy Tech­nology Perspectives 2016 – en så kallad backcastingstudie för målet att uppnå ett nära (-85 procent jämfört med 1990) klimat­ne­utralt nordiskt ener­gi­system år 2050. Detta betyder att man för det nordiska ener­gi­sy­stemet, där även trans­por­terna ingår, redo­visar vad som behöver genom­föras och uppnås för att klara detta mål, på ett så ekono­miskt fördel­aktigt sätt som möjligt.

Risky business — finansbranschen och klimatet

Hur utsatt är den svenska finans­sektorn för klima­trisker? Den frågan har Finansin­spek­tionen (FI) fått i uppdrag av rege­ringen att utreda och en del av svaret presen­te­rades i en rapport för några veckor sedan

Bonden – från utdöende ras till räddare i nöden?

Få bran­scher lockar fram så många åsikter som de gröna näringarna. En verk­samhet som är livsnöd­vändig gene­rerar förstås ett starkt enga­gemang och att många lever ganska långt från lant­bruket leder dessutom till intres­santa perspektiv.

Internet of Things – vän eller fiende?

Det har skrivits server­meter om Internet of Things eller IoT, och alla möjlig­heter som det öppnar upp för. IoT brukar beskrivas som ett nätverk av fysiska appa­rater, fordon och infra­struktur som inne­håller elekt­ronik, mjukvara, sensorer och – själva poängen — allt är uppkopplat.

Lånecyklar intar ledartröjan

Konceptet med låne­cyklar är lika enkel som genial. Tack vare moderna system skapas lättill­gäng­lighet och cykel­resan kan genom­föras utan att ha planerat dagen i förväg. Därmed skapas nya möjlig­heter för att ersätta annat resande med cykel. På Ekotransport 2030 den 27 april fick Clear Channel priset för ”Inno­va­tioner för minskade utsläpp” och jag fick uppdraget att motivera varför ur ett klimat­per­spektiv. Här kommer moti­ve­ringen.

750 miljarder US-dollar

Så mycket kostar det globala matsvinnet årligen. Det motsvarar den schwei­ziska brut­to­na­tio­nal­pro­dukten. Vi vet idag att det produ­ceras till­räckligt med livs­medel för att mätta hela jordens befolkning. Men runt om i världen går stora delar av maten förlorad någon­stans i värde­kedjan. I utveck­lings­länder sker svinnet främst i produk­­tions- och logistik­ledet, medan det i Europa och USA främst inträffar vid slut­kon­sumtion. I Sverige beräknas vi slänga uppemot var tredje matkasse vi köper hem från butiken.

Delningsekonomin exploderar

Äntligen har delnings­e­ko­nomin slagit igenom på allvar i Sverige. Vi byter, lånar och köper nu av varandra i allt snabbare takt. Delnings­e­ko­nomin påverkar redan allas vår vardag, men förväntas få ännu större påverkan på vårt samhälle framöver.

Följ oss på Twitter

Kontakta oss på info@2050.se eller medarbetarna direkt, se om 2050.

Besök oss

Stockholm

Skeppsbron 32, 3 tr,
111 30 Stockholm

Linköping

Gjute­ri­gatan 1,
582 73 Linköping

Malmö

Stora Varvs­gatan 6A,
SE-211 19 Malmö