Vilka styr­medel behövs för att bensin och diesel på sikt ska ersättas med hållbara biodriv­medel? Jag hade möjlighet att diskutera just detta med bran­schen och berörda myndig­heter vid ett dialogmöte i början av oktober.

Mötet anord­nades av Ener­gi­myn­dig­heten till­sammans med Trans­port­sty­relsen, Trafik­verket, Trafi­ka­nalys, Natur­vårds­verket och Boverket. Frågorna för mötet berörde utnytt­jande av biomassa, mark­nads­för­ut­sätt­ningar och styr­medel för biodriv­medel.

Det förslag till styr­medel som Ener­gi­myn­dig­heten över­väger bygger på konceptet om en s.k. reduk­tions­plikt. Detta innebär att alla leve­ran­törer av bensin och diesel åläggs att minska utsläppet av växt­hus­gaser med en viss procent varje år genom att blanda in biodriv­medel. Eftersom EU:s stats­stöds­regler inte tillåter skat­te­be­frielse i kombi­nation med en reduk­tions­plikt skulle alla förnybara driv­medel som används för att uppfylla kvoten ges full energi- och koldi­ox­idskatt. För att fortsatt gynna rena biodriv­medel, så som Fordonsgas, E85, B100 och HVO100, föreslår myndig­heten att dessa biodriv­medel hålls utanför reduk­tions­plikten och ges fortsatt full skat­te­be­frielse, liknande idag.

Bran­schens före­trädare stöttade myndig­hetens förslag och några dagar efter mötet publi­ce­rades också en debattar­tikel från 24 aktörer i bran­schen på Svenska Dagbladet, som i stora drag bekräftade samstäm­mig­heten på mötet. I tillägg till diskus­sio­nerna om styr­medel ställdes bland annat ett antal mento­me­ter­frågor till aktö­rerna vid mötet. Svaren på dessa frågor gav bland annat att bran­schen gärna ser mål för nationell produktion av förnybar energi, att Sverige bör vara netto­ex­portör av förnybar energi samt att mark­naden själv bör få fördela till­gången på hållbar biomassa till olika trans­portslag.

Frågan man kan ställa sig är då vilka knäck­frå­gorna är för att kunna komma fram med ett förslag som (i) skapar den lång­sik­tighet bran­schen så väl behöver och (ii) styr mot målet om minskade växt­hus­gas­ut­släpp med 70 procent till 2030 (Miljömåls­be­red­ningens förslag)? Jag ser att en avgö­rande fråga kommer bli nivån för reduk­tions­plikten och i vilken takt minsk­ningen ska ske. Utma­ningen är också att sätta nivån så att den blir ett golv och inte ett tak för hur mycket biodriv­medel som blandas in i bensin och diesel.

En fråga som inte disku­te­rades vid dialog­mötet var vad som kommer hända med de grödo­ba­serade biodriv­medlen efter 2020, exem­pelvis etanol från vete och biodiesel från raps? EU:s minst sagt njugga inställning till grödo­ba­serade biodriv­medel riskerar att stjälpa hållbara svenska alter­nativ. Det är inte bara dåligt för trans­port­sektorn (som står inför utma­ningen att sänka växt­hus­gas­ut­släppen) utan även dåligt för svenska lant­brukare som har utma­ningar att öka sin lönsamhet och konkur­rens­kraft. Sverige bör agera inom EU för att dessa hållbara lösningar ska vara en del av lösningen för trans­port­sektorn även efter 2020.

Tids­per­spek­tivet för rege­ringen att komma fram med ett nytt lagförslag är nu kritiskt. Rege­ringen måste jobba med ett förslag som kan presen­teras i början av 2017 för att inte hamna i tidsnöd, vilket kan leda till att man i slutändan tvingas göra dåliga anpass­ningar utan till­räckligt underlag.

Samman­fatt­ningsvis är läget nu att mark­nadens aktörer är överens om flera viktiga delar i ett nytt styr­me­dels­system. Nu är förvänt­ningarna högt ställda på rege­ringen att komma med ett förslag som ger lång­sik­tighet men som också gör det möjligt för svenska aktörer att fort­sätta utnyttja hållbara råvaror från så väl skogen som jord­bruket.

Sara Anderson

Publi­cerat på måndag 17 oktober, 2016