Äntligen har delnings­e­ko­nomin slagit igenom på allvar i Sverige. Vi byter, lånar och köper nu av varandra i allt snabbare takt. Delnings­e­ko­nomin påverkar redan allas vår vardag, men förväntas få ännu större påverkan på vårt samhälle framöver.

Delandet av bilar, cyklar, fritids­ut­rustning, bostäder, verktyg, prylar, kläder, osv sprider sig explo­sions­artat och de håll­bar­hets­med­vetna före­tagen är inte sena att utforma egna affärs­lös­ningar inom delandets ekonomi.

Inom alter­na­tiv­kretsar har det länge funnits en stark delnings­vilja, men på senare år har idéer om delande fått större spridning och nu är det inte längre en liten grupp som är intres­serad — nu är det en marknad. Att dela, byta, hyra, ge bort eller köpa begagnat kallas för kolla­bo­rativ konsumtion och det är en konsum­tions­ka­tegori som är här för att stanna. Det är jag helt över­tygad om.

Även inom närings­livet ökar intresset för delnings­e­ko­nomin. Redan år 2011 utnämnde Time Magazine kolla­bo­rativ konsumtion till en av de tio vikti­gaste idéerna som kommer att förändra världen. En studie från 2012 visar att delnings­e­ko­nomin då stod för en sjät­tedel av USA:s brut­to­na­tio­nal­produkt. Mycket har hänt sedan 2012 och om jag hade ett eget företag i dag så skulle jag noga fundera igenom före­tagets möjlig­heter, risker och potential med utveck­lingen mot ökat delande.

Allt fler lednings­grupper på svenska företag disku­terar i dag vilka produkter som kan hyras ut i stället för att säljas och hur den egna verk­sam­heten kan effek­ti­vi­seras genom samarbets- och delnings­lös­ningar. Delandets ekonomi utmanar konsum­tions­sam­hället och ställer nya krav på närings­livet. Varför ska jag köpa en tvätt­maskin, en grill eller en studs­matta om jag i stället kan hyra eller låna den? Fokus kretsar kring hur vi kan utnyttja vilande resurser, genom att låna, byta, dela eller hyra av varandra. När du inte använder din bil eller bostad kan du upplåta den åt någon annan.

Den stora bostads­ut­hyr­nings­tjänsten Airbnb och taxitjänsten Uber är exempel på etablerade verk­sam­heter inom delnings­e­ko­nomin. Natur­skydds­för­e­ningens nya bok Ägodela – Köp mindre – få tillgång till mer lyfter även fram den småskaliga delningen. Det kan exem­pelvis vara frukt­för­med­lingar, låne­gar­de­ro­be­rober och verk­tygspooler som får spridning via face­book­grupper och före­nings­sidor.

Delnings­e­ko­nomin är vår tids nya teknik- och konsu­mentre­vo­lution. Digi­ta­li­sering är basen i fram­växten av delnings­e­ko­nomin och det som möjliggör snabb kontakt och enkla lösningar människor emellan. Nu delar vi direkt mellan varandra i stället för att gå via tradi­tio­nella mellan­händer. Ett av de senaste exemplen är Airdine – appen för privat­per­soner som gillar matlagning och som vill äta middag till­sammans med nya människor.

Karin Bradley, rege­ringens utredare för att kart­lägga delnings­e­ko­nomin och anpassa svensk lagstiftning efter den, menar att inno­va­tions­kraften för nya delnings­lös­ningar är enorm just nu. Vi som arbetar med cirkulär ekonomi och håll­bar­hets­frågor kan bara bekräfta detta. Hela tiden ser vi hur nya tjänster och platt­formar utvecklas.

Delnings­e­ko­nomin skapar helt nya konsu­ment­be­te­enden i samhället. Regelverk och lagstiftning är uppbyggda efter prin­cipen att företag säljer till konsu­menter. På så vis utmanar delnings­e­ko­nomin hela regel­verket och poli­tiken behöver nu se till att lagstift­ningen kommer ikapp utveck­lingen. Konsu­ment­skyddet är inte lika starkt och det finns inte försäk­ringar som täcker upp för skador på samma sätt inom delnings­e­ko­nomin. Regel­verken behöver utvecklas och nya system måste skapas. Just nu utreder skat­te­verket hur det ska kunna bli enklare att betala skatt inom delnings­e­ko­nomin – det är ett sätt att komma ikapp verk­lig­heten och anpassa sig efter den framtid som vi går till mötes.

När världens resurser minskar ökar behovet av delnings­e­konomi, åter­an­vändning och åter­vinning. Digi­ta­li­se­ringen möjliggör nya konsum­tions­mönster och många företag har redan hittat sin nya affärsmodell. Möjlig­he­terna är i det närmaste oändliga för de aktörer som vågar kasta sig ut och fokusera på den framtida hållbara och delnings­in­riktade konsu­menten. Frågan är inte om det är smart att satsa på lösningar för ökat delande. Frågan är snarare vilket företag som blir först i varje bransch. De är nämligen fram­tidens vinnare vad gäller mark­nads­an­delar.

Ellen Einebrant

Publi­cerat på fredag 8 april, 2016