Bilen, biffen, bostaden och börsen. Så formulerade en finurlig person vilka faktorer som ligger bakom merparten av en genomsnittlig svensks utsläpp av växthusgaser. Att bilåkning, biffätning och uppvärmning av en bostad leder till koldioxidutsläpp är lätt att se, men utsläppen från börsen (det vill säga de utsläpp som härrör till finansiella placeringar) kan framstå som lite mer avlägsna i det vardagliga livet.
Men om du vill minska ditt personliga bidrag till klimatförändringen har du all anledning att fundera på hur dina besparingar och pensionspengar är placerade. Om du dessutom tror att vi går mot en värld med mindre kol och mer förnybart kan det vara motiverat av rent privatekonomiska skäl att inte sitta och äga aktier i bolag vars produkt du inte tror på.
Tre viktiga anledningar att investera hållbart kan sammanfattas med frågorna nedan:
1. Vem vill du ge glädjen att kunna nyttja dina pengar när du inte behöver dem själv?
2. Hur tror du att framtidens ekonomi kommer se ut?
3. Hur vill du använda din konsumentmakt på finansmarknaden?
Oklart? Låt mig förklara…
1. Vem ska kunna nyttja dina pengar?
Finansmarknadens huvudsyfte är egentligen att kanalisera pengar dit de kan göra störst nytta i varje enskilt ögonblick. Besparingar är per definition pengar som du inte behöver precis just nu (annars skulle du ju använda dem istället för att spara dem), och därför skapar finansmarknaden samhällsnytta om någon som har större behov av pengarna just nu kan använda dem. I princip varenda svensk är ägare av något stort oljebolag, åtminstone genom sin pensionsfond. Det innebär att medan du väntar på att kunna plocka ut pengarna i pension kan dessa oljebolag använda pengarna till prospektering och utvinning av den olja som kommer göra ditt liv som pensionär en aning mindre tryggt. Vill du hellre att pengarna ska användas för att forska fram nya bättre förnybara lösningar så bör du placera pengarna på ett sådant sätt att de kan användas av bolag som arbetar med förnybar energi.
Utöver att tillgängliggöra kapital åt vissa företag så innebär investeringar i aktier (direkt eller genom fonder) också att du blir en maktfaktor i företaget, om än väldigt liten. Något som har blivit allt vanligare är att institutionella investerare använder sin ägarpost till att ställa krav på bolag att agera mer ansvarsfullt (här kan man läsa mer om vårens bolagsstämmor för några stora oljebolag).
2. Hur kommer framtidens ekonomi se ut?
Den första punkten är i någon mening altruistisk: Även den som tror att oljebolag kommer stiga i värde kan ju vara intresserad av att kanalisera sitt eget kapital till förnybart för den goda sakens skull. Men om du på allvar tror att världsekonomin kommer att förändras i hållbar riktning och att energiförsörjningen kommer bygga mer på förnybar och mindre på fossil energi i framtiden, då borde det finnas pengar att tjäna att på att avyttra kol- och oljebolag och satsa pengarna i den framväxande industrin för förnybar energi istället. Låter det orimligt? Det finns många stora investerare som inte tycker det, exempelvis medlemmarna i FN-ledda Portfolio Decarbonization Coalition.
3. Hur vill du använda din konsumentmakt?
Många tänker nog på finansmarknaden som något helt annat än marknaden för exempelvis mat och kläder. Men skillnaden är inte så stor som man kan tro. Precis som på andra marknader styrs priset på värdepapper av utbud och efterfrågan, och precis som att fler bönder går över till ekologisk produktion när kunderna efterfrågar ekologiska produkter kommer fler finansbolag att erbjuda hållbara sparalternativ om de märker att kunderna vill ha det. Därför har en sparare på finansmarknaden konsumentmakt på samma sätt som kunderna i livsmedelsaffärerna har det.
Om några dagar tänkte jag skriva lite mer om hur vi som arbetar på 2050 placerar våra egna pensionspengar.
Nils Westling
Publicerat på tisdag 16 augusti, 2016