Airbnb och lokala bilpooler – på bara några år har cirkulär ekonomi gått från att vara ett flummigt begrepp till att utgöras av konkreta affärsmo­deller. Diskus­sionen har gradvis förskjutits från att handla om vad cirkulär ekonomi innebär på en koncep­tuell nivå, till att lyfta fram goda exempel på vardagsnära cirkulära möjligheter.

För närva­rande pågår det en hel del arbete för att ta reda på hur kan vi använda cirkulär ekonomi för att skapa lång­siktiga, lönsamma och hållbara affärer. I dagarna presen­te­rades resul­tatet av Finans­de­par­te­mentets beställda Entre­pre­nörs­skaps­ut­redning. Där finns en hel del intres­santa förslag som skulle kunna skynda på omställ­ningen till en cirkulär ekonomi, t.ex. möjlighet till skat­te­växling, funk­tions­in­riktad upphandling och ökade forsk­nings­anslag. Två ytter­ligare utred­ningar som pågår och som behandlar temat är utred­ningen om Cirkulär ekonomi samt utred­ningen om Använ­darna i delnings­e­ko­nomin. De kommer att presen­teras i februari respektive mars och utred­ningen om Cirkulär ekonomi förväntas inne­hålla förslag på styr­medel för ökad användning och åter­an­vändning av konsu­ment­pro­dukter. Bland annat disku­teras mål för resur­sef­fek­ti­vitet, avfalls­före­byg­gande åtgärder, och skat­te­avdrag för hyra, begagnat och reparation.

Den cirkulära ankdammen är fort­fa­rande liten och därför var jag inte förvånad när jag och en kollega sprang på Ola Alterå, ansvarig för utred­ningen om cirkulär ekonomi, på en boklan­sering förra veckan. Boken A Good Disruption berör, till skillnad från utred­ningarna ovan, cirkulär ekonomi utifrån ett globalt perspektiv med en system­kritisk ingång.

Ramverket ReSOLVE (från en studie av McKinsey, SUN-stif­telsen och Ellen MacArthur Foundation) illu­strerar ett nytt sätt att tänka kring vår konsumtion

Som många redan är medvetna om pris­sätts inte exter­na­li­teter idag (som utsläpp av växt­hus­gaser, förstö­relse av biologisk mångfald och försurning av haven). Boken beskriver hur vår besatthet kring tillväxt därmed har blivit värde­för­stö­rande snarare än värdeska­pande. I globala mått mätt konsu­merar vi över 30 kg material per person och dag – en siffra som blir ännu mer depri­me­rande om vi väger in att endast 5 procent av värdet finns kvar efter en använd­ningscykel av dessa material. Läs: motsatsen till cirkulär ekonomi. Tydligt är att mat, transport och bygg­nation står för den absolut största miljöpå­verkan. Uttrycket ”biffen, bilen och bostaden” fungerar alltså fort­fa­rande som en påmin­nelse om vilka områden vi bör satsa på.

Lösningen på dessa utma­ningar är en uppda­tering av våra material- och ener­gi­system, liksom en moder­ni­serad syn på närings­livets roll. Det räcker inte längre med att minska sin klimat­på­verkan – ett ambi­tiöst företag måste kunna bidra med en ”netto positiv klimat­på­verkan”. Fler­talet exempel visar på hur företag som inser detta har möjlighet att skapa t.o.m. större lönsamhet än vad de åtnjuter idag, så länge de är villiga att tänka nytt och bidra till den omställning som de planetära grän­serna kräver. Konser­vativa krafter måste över­tygas, globala mate­ri­al­strömmar måste göras mätbara och poli­tiker måste få mandat att pris­sätta exter­na­li­teter – då har vi kommit på en god väg mot en cirkulär värld.

Belinda Hellberg

Publi­cerat på måndag 31 oktober, 2016