Blogg: Så når vi ett cirkulärt samhälle

Airbnb och lokala bilpooler – på bara några år har cirkulär ekonomi gått från att vara ett flummigt begrepp till att utgöras av konkreta affärsmodeller. Diskussionen har gradvis förskjutits från att handla om vad cirkulär ekonomi innebär på en konceptuell nivå, till att lyfta fram goda exempel på vardagsnära cirkulära möjligheter.

För närvarande pågår det en hel del arbete för att ta reda på hur kan vi använda cirkulär ekonomi för att skapa långsiktiga, lönsamma och hållbara affärer. I dagarna presenterades resultatet av Finansdepartementets beställda Entreprenörsskapsutredning. Där finns en hel del intressanta förslag som skulle kunna skynda på omställningen till en cirkulär ekonomi, t.ex. möjlighet till skatteväxling, funktionsinriktad upphandling och ökade forskningsanslag. Två ytterligare utredningar som pågår och som behandlar temat är utredningen om Cirkulär ekonomi samt utredningen om Användarna i delningsekonomin. De kommer att presenteras i februari respektive mars och utredningen om Cirkulär ekonomi förväntas innehålla förslag på styrmedel för ökad användning och återanvändning av konsumentprodukter. Bland annat diskuteras mål för resurseffektivitet, avfallsförebyggande åtgärder, och skatteavdrag för hyra, begagnat och reparation.

Den cirkulära ankdammen är fortfarande liten och därför var jag inte förvånad när jag och en kollega sprang på Ola Alterå, ansvarig för utredningen om cirkulär ekonomi, på en boklansering förra veckan. Boken A Good Disruption berör, till skillnad från utredningarna ovan, cirkulär ekonomi utifrån ett globalt perspektiv med en systemkritisk ingång.

Ramverket ReSOLVE (från en studie av McKinsey, SUN-stiftelsen och Ellen MacArthur Foundation) illustrerar ett nytt sätt att tänka kring vår konsumtion

Som många redan är medvetna om prissätts inte externaliteter idag (som utsläpp av växthusgaser, förstörelse av biologisk mångfald och försurning av haven). Boken beskriver hur vår besatthet kring tillväxt därmed har blivit värdeförstörande snarare än värdeskapande. I globala mått mätt konsumerar vi över 30 kg material per person och dag – en siffra som blir ännu mer deprimerande om vi väger in att endast 5 procent av värdet finns kvar efter en användningscykel av dessa material. Läs: motsatsen till cirkulär ekonomi. Tydligt är att mat, transport och byggnation står för den absolut största miljöpåverkan. Uttrycket ”biffen, bilen och bostaden” fungerar alltså fortfarande som en påminnelse om vilka områden vi bör satsa på.

Lösningen på dessa utmaningar är en uppdatering av våra material- och energisystem, liksom en moderniserad syn på näringslivets roll. Det räcker inte längre med att minska sin klimatpåverkan – ett ambitiöst företag måste kunna bidra med en ”netto positiv klimatpåverkan”. Flertalet exempel visar på hur företag som inser detta har möjlighet att skapa t.o.m. större lönsamhet än vad de åtnjuter idag, så länge de är villiga att tänka nytt och bidra till den omställning som de planetära gränserna kräver. Konservativa krafter måste övertygas, globala materialströmmar måste göras mätbara och politiker måste få mandat att prissätta externaliteter – då har vi kommit på en god väg mot en cirkulär värld.

Belinda Hellberg

Publicerat på måndag oktober 31, 2016