Blogg: Hållbarhet i en automatiserad värld

Det pratas just nu mycket om automatisering av tjänster och vad detta kommer att innebära för samhällen och vårt sätt att se på arbete framöver. Vår vilja att effektivisera arbete är inget nytt utan något som drivit mänskligheten framåt sedan vi lärde oss att tillverka verktyg av trä och sten för att underlätta jakt, fiske och jordbruk. Det som är annorlunda idag är att utvecklingen går så otroligt mycket snabbare nu än för 100, 1000 eller 10 000 år sedan. Detta beror på ett enkelt samband: i takt med att samhällen blir mer utvecklade så ökar också deras utvecklingstakt, just på grund av att de är mer utvecklade.

Teknologisk utveckling är alltså inte linjär utan snarare exponentiell. Om vi blickar bakåt i historien så ser det ut som att utvecklingen har varit relativt linjär sen stenåldern. Om vi istället hade haft möjligheten att blicka framåt så hade kurvan pekat nästan rakt uppåt. Det beror på att vi just nu befinner oss i den punkten när kurvan precis har börjat svänga kraftigt uppåt. Utvecklingskurvans utseende gör också att det är mycket svårt att göra prognoser. Man kan nästan ta för givet att de prognoser som görs är för konservativa. Förarlösa bilar som tar över jobb inom transportsektorn är bara början. Även inom tjänstemannasektorn finns det mycket som kan, och kommer att, automatiseras. Det finns till exempel redan idag algoritmer som kan producera enklare nyhetsartiklar om sport och företags kvartalsresultat.

Det går alltså väldigt fort just nu. Om man dessutom slänger in den framtida utvecklingen av artificiell intelligens (AI) i ekvationen så blir det spännande på riktigt. I dagsläget har utvecklingen nått fram till det som kallas Artificial Narrow Intelligence (ANI). Kort uttryckt: AI som är specialiserad inom ett område, som att spela schack eller att föreslå vilka personer som du kan tänkas vilja lägga till som vän på Facebook. Nästa steg inom AI kallas Artificial General Intelligence (AGI). Dit når vi när vi lyckas skapa en dator som är lika intelligent som en människa inom alla områden. Google, Facebook, Baidu, Microsoft och IBM investerar alla stora pengar i forskning som syftar till att utveckla AGI. Efter att vi nått den punkten är det sannolikt att vi så småningom kommer att utveckla Artificial Superintelligence (ASI). ASI beskrivs som en intelligens som är många gånger smartare än de skarpaste hjärnorna inom alla områden. Att gå från AGI till ASI kan komma att ske mycket snabbare än vad vi kan föreställa oss.

För att uttrycka det så enkelt som möjligt: om mänskligheten lyckas med att uppfinna en superintelligent dator så kommer den vara bättre än människor på allt. Detta inkluderar att uppfinna nya och bättre superintelligenta datorer. Dessa nya datorer kommer i sin tur vara bättre än sina föregångare på att uppfinna superintelligenta datorer. Detsamma gäller för nästa generation datorer och nästa och nästa och nästa… Denna exponentiella tillväxt av intelligens brukar kallas ”intelligensexplosionen”. Att förutspå vad som kommer att ske efter intelligensexplosionen är av förklarliga skäl svårt, för att inte säga omöjligt. Det kräver tillgång till koncept och idéer som vi inte kan föreställa oss. Det kan låta som science fiction men när man har bett de som forskar i ämnet förutspå vid vilken tidpunkt vi kommer att ha uppnått AGI så hamnar medianen av alla svar någonstans runt år 2040. Om du är född efter 1960 är chanserna alltså relativt stora för att du kommer att få vara med om födelsen av riktig artificiell intelligens under din livstid.

Den accelererande teknikutvecklingen i kombination med utvecklingen av artificiell intelligens gör att automatiseringen av tjänster med stor sannolikhet kommer att explodera inom en inte alltför avlägsen framtid. När en stor del av arbetsmarknaden försvinner, först gradvis och sedan plötsligt, är det rimligt att föreställa sig att det kommer att bli väldigt oroligt, åtminstone under en övergångsperiod. Det är därför Teslas grundare, Elon Musk, och en rad andra innovatörer inom IT och teknologi har börjat prata om basinkomst eller medborgarlön som en nödvändighet framöver. I en provins i Kanada fattade man nyligen beslut om att införa basinkomst på prov.

Detta väcker förstås en mängd frågor kring hur finansieringen ska lösas och vad människor ska syssla med när de inte längre jobbar. Stadsodling? Frivilligt samhällsarbete? Alldeles klart är i alla fall att det inte kommer att gå att förhålla sig passiv till den samhällsomvälvning vi står inför. Nationer och företag har allt att vinna på att börja förbereda sig redan nu.

Eftersom människan under så lång tid har varit den mest intelligenta varelsen på vår planet är det förståeligt att folk blir oroliga när de försöker föreställa sig en dator som är tusenfalt mer intelligent än den smartaste av oss. Det är därför viktigt att även komma ihåg vilka enorma fördelar vi alla kan få genom att ta hjälp av artificiell intelligens för att driva på utvecklingen inom exempelvis medicinsk forskning eller hanteringen av klimatförändringar. För elbolag finns det till exempel stor potential i att använda AI för att effektivisera elproduktionen. I takt med att fler använder sig av en mix av förnybar el och fossilbaserad el blir det allt svårare att göra prognoser för elproduktionen. Med hjälp av AI kan prognoserna bli mycket mer träffsäkra vilket kommer att leda till en effektivare elproduktion.

Det är just i effektiviseringen av olika system som vi kan göra klimatvinster genom att använda oss av AI. Det gäller alltifrån hushållsapparater som varnar om de håller på att gå sönder till energieffektiv uppvärmning av bostäder och arbetsplatser. Vi ska inte förvänta oss att AI kommer att ”lösa klimatförändringarna” och att vi därför inte behöver förändra våra beteenden. Det är dock rimligt att tro att artificiell intelligens kommer att vara ett av våra viktigaste verktyg i kampen för att hindra klimatförändringarna.

Erik Wennergren

Publicerat på fredag mars 3, 2017