Blogg: Lånecyklar intar ledartröjan

Konceptet med lånecyklar är lika enkel som genial. Tack vare moderna system skapas lättillgänglighet och cykelresan kan genomföras utan att ha planerat dagen i förväg. Därmed skapas nya möjligheter för att ersätta annat resande med cykel. På Ekotransport 2030 den 27 april fick Clear Channel priset för ”Innovationer för minskade utsläpp” och jag fick uppdraget att motivera varför ur ett klimatperspektiv. Här kommer motiveringen.

Gammal idé i ny tappning

Lånecyklar är inte något nytt koncept i Sverige. Redan på 70-talet fanns projektet Vita Cyklar där frivilliga samlade in överblivna cyklar (gratis), reparerade dem (gratis) och lånade ut dem (gratis) utan några krav på ID-handlingar. Dagens avancerade system som City Bikes använder finansieras kommersiellt genom ett litet tillskott från användaren men framför allt genom reklamplatser. Att Vita Cyklarna försvann (bokstavligt talat) och att City Bike växer för varje år är ett bra exempel på att hållbarhetens tre pelare – miljö, socialt och ekonomi - alla måste finnas på plats för att en verksamhet ska vara hållbar.

Klimatmatchen med bilen och bussen

När cykling jämförs med bilkörande hamnar man ofta i en diskussion om att cykeln visst har en bränsleförbrukning. Det är bara det att bränslet stoppas i munnen i stället för under tanklocket. Och gräver man i detta kan man få fram att en medelstor och medelsnabb cyklist förbrukar 11 kcal mer för varje trampad kilometer jämfört med om hen hade kört bil. Hade sedan cyklisten utökat sin kost med anledning av detta med enbart oxfilé hade utsläppet för varje trampad kilometer uppgått till 128 g CO2, dvs ungefär som en modern bil (i alla fall om bilen har tejpade karosskarvar, borttagen AC, specialdäck, specialoljor, labbmiljö etc, etc). Å andra sidan om cyklisten i stället hade nöjt sig med att lägga på några extra potatisar på tallriken hade vi hamnat på 2 g CO2/km. Och med ”EU-snittportionen” cirka 16 g CO2/km. Detta ska jämföras med utsläpp från bilar som, beroende på bil, bränsle och bilist, ligger på 100-250 g CO2/km.

Vad man då inte tänker på är att cykling är ett utmärkt sätt att få sin välbehövliga motion. Har man långt till jobbet och cyklar får man all motion man behöver. Så för att jämförelsen mellan cykeln och bilen ska var rättvis måste vi anta att bilisten får ordna med sin motion före eller efter bilfärden. Motsvarande antal kalorier som cyklisten. Och ersätter den motionerande bilisten dessa kalorier med oxfilé… - jag tror ni fattar vart mitt resonemang leder. Att vi kan bortse från kaloriintaget och att cykeln därför har noll i utsläpp vid användning. Det enda som kan sätta käppar i hjulet för detta resonemang är om bilisten motionerar på ett gym som jag gärna skulle besöka men inte har hittat – Gymkraft, där allt slit på motionscykeln och bänkpressen omvandlas till el som skickas ut på elnätet.

  • City Bikes cyklar rullar många kilometer vilket förklarar att utsläppet för material och tillverkning av cykeln är låga 2,5 g CO2/km. För omförflyttning av cyklar används lastbilar vilka belastar cyklarna med 8 g CO2/km. Totalt klimatavtryck för City Bike-cyklarna; drygt 10 g CO2/km.
  • Utöver användning tillkommer material och tillverkning även för bilen med storleksordningen 40-60 g CO2/km, beroende på hur långt bilen körs. Om bilen är en taxi ska man också ta hänsyn till att även en taxi har en post för omdisponering - framkörning och tomkörning - vilken kan vara betydande. Totalt för bilen hamnar vi på ett genomsnittligt värde på 220 g CO2/km.
  • Stockholms bussar släppte 2013 ut cirka 20 g CO2/pkm (personkilometer). Till detta kommer också material och tillverkning av bussen och Stockholmsbussarna hamnar på cirka 25 g CO2/pkm.

Delandets ekonomi

Kan City Bike innebära att färre behöver äga en egen cykel betyder det mindre trängsel i cykelrummen och färre cyklar som behöver tillverkas. Tack vare att City Bike-cyklarna används så mycket mer än privatcyklarna blir utsläppet per rullad kilometer låga 2,5 g CO2, att jämföra med en privatcykel som körs 1 mil per vecka i 10 år som får 20 g CO2/km.

Tack vare att City Bikes stationer finns utspridda över hela staden kan även de som inte kan cykelpendla använda cykeln som transportmedel under dagtid. Att cykeln kan hämtas vid en station och lämnas vid en annan skapar möjligheten att cykla på hemvägen trots att livspusslet gör att man inte kunde cykla på ditvägen. Allt detta innebär ökat cyklande och minskat bilåkande.

Minskade utsläpp i Stockholm och världen

Lånecyklar är en global växande trend med stora system bland annat i Paris, London och Barcelona. Totalt rör det sig om mer än 500 system och över en halv miljon lånecyklar. Skulle man anta att City Bikes cyklar ersätter biltrafik innebär det minskade utsläpp med 800 ton CO2 per år och om samma siffror används i den globala kontexten pratar vi om 350 000 ton.

Att transporteras i och att parkera bilar tar betydligt större plats än för cyklar. Om minskad biltrafik tack vare ökad cykeltrafik innebär att vägarna anpassas för detta så kan ytor beläggas med växtlighet i stället för asfalt vilket bland många nyttor skulle innebära en kolsänka.

Varför City Bike kan innebära bättre och billigare kollektivtrafik

This one runs on fat and saves you money (cykel). This one runs on money and makes you fat (bil).

En kaxig slogan som Cykelfrämjandet skulle kunna börja använda i sin marknadsföring.

Men även om vi bortser från motion, jag spelade ju just bort ”motionskortet” i mitt resonemang för en rättvis jämförelse mellan transportslagen, så innebär cykling när den tränger undan biltrafik en bättre hälsa för hela staden genom bland annat minskade utsläpp till luft av partiklar och kväveoxider, med lägre sjuktal som följd. Dessa lägre sjuktal borde minska kostnaderna för sjukvård. Eftersom hälso- och sjukvård ligger inom landstingets budget tillsammans med kollektivtrafiken är det inte allt för långsökt att tänka sig att minskat bilåkande skulle innebära en resursförflyttning från sjukvård till kollektivtrafik, så att kollektivtrafiken kan utvecklas och tillsammans med cyklingen ersätta biltrafiken ännu mer. För ytterligare stimulans kan det kanske till och med finnas utrymme för att krympa priset på SL-kortet med en eller flera chipspåsar. Nej förresten, något nyttigare – morötter!

Göran Erselius

Publicerat på torsdag april 28, 2016