Blogg: Miljörapport från Sri Lanka (del 2 av 2)

2050:s medarbetare Carl Höjman har under vintern varit i Sri Lanka för att studera och jobba med utvecklingsarbete. Här sammanfattar han sina erfarenheter från ett land i snabb utveckling med stora utmaningar på miljöområdet. Läs del 2 av 2 här.

Det finns mycket man vill förändra, men vad kan man göra som tillfällig besökare i landet? Under vår tid här har vi suttit mycket på surfbrädan och beställt många Rice and Curry, men vi har också fått till en del vettigt. Det problem som våra ögon först föll på var allt det skräp som drivit iland längs stränderna. Här, liksom i många andra delar av världen, är det påtagligt att oceanerna idag är fulla med sopor. För att dra vårt strå till stacken har vi samlat en påse skräp nästan varje dag och fått många glada och inspirerade tillrop från andra på stranden, lankeser som turister. För att sprida konceptet med strandstädning ännu mer samlade vi några surf camps på stranden en eftermiddag och gjorde en gemensam insats under en timme. Med en styrka på ca 100 personer samlade vi ihop 1 ton skräp på bara ca 300 meter strand. Vi hade skakat hand med kommunchefen som gärna skickade den kommunala sophämtningen för att plocka upp lasset vi samlat ihop - de uppskattade hjälpen. Tanken är att strandstädning ska bli en återkommande aktivitet bland de lokala aktörerna och det har så vitt vi vet genomförts en större städning under 2018.

Vi har även besökt ett flertal kommuners avfallsanläggningar för att se vad som händer med allt skräp. De som driver hotellen här är ofta tveksamma till om avfallet faktiskt hanteras separat om man skickar iväg det sorterat, så i några fall har vi tagit med hotellarbetare till den lokala avfallsanläggningen så att de med egna ögon fått se sorteringen. Anläggningarna vi besökt har alltså haft sortering av olika fraktioner, om än mycket manuell och småskalig. Plast av olika sorter males ned och säljs vidare till Colombo, andra fraktioner skickas till andra ställen. Vad som händer sedan har vi inte kunnat spåra eller bekräfta. För att dyka djupare i avfallsfrågan har jag fått kontakt med ett innovativt svenskt avfallsbolag som är nyfikna på att hitta marknadspotential i Sri Lanka. De har bett mig att göra en första datainsamling från de lokala avfallsanläggningarna. Med lite flyt kan det bli en ny svensk export!

För att också katalysera avfallsfrågan på en högre nivå har vi hjälpt Sweden Sri Lanka Business Council att skriva ett brev till Sri Lankas regering och handelskammare. Förhoppningen är att vi kan få till ett kunskapsutbyte emellan länderna, och möjligen även konkreta projekt och företagssamarbeten. Om du som läsare har intresse av att veta mer om detta, tveka inte att höra av dig!

En blåsig dag träffade vi en glad lankesisk kitesurfare på stranden. Dilsiri, som han heter, visade sig vara ägare och grundare av en av landets första och nu största kitesurf camps, Kitesurfing Lanka. Dilsiri är en eldsjäl, sann entreprenör och stor opinionsbildare vad gäller miljöarbete, avfallsminimering, gå mot grön energi och ta hänsyn till lokalsamhället. Han bjöd in oss att ta en titt på verksamhetens hållbarhetsarbete för att hitta utvecklingsmöjligheter. En av höjdpunkterna var när vi på en träveranda med utsikt över palmer och hav höll en workshop med gästerna. Alla ritade och skrev energiskt med krita på trägolvet för att samla in idéer till de kommande årens hållbarhetsarbete. Vi buntade samman ledningens, gästernas och våra egna idéer och synpunkter och skrev ihop en strategi och handlingsplan för de kommande åren. En av aktiviteterna som Dilsiri kommer att genomföra är att sätta upp en lokal anläggning för att återvinna plast från stränderna och lokalsamhället. Området i nordvästra Sri Lanka är särskilt illa drabbat av ilandflytande skräp från sin enorma granne, Indien, vilket förstås är hemskt men det skapar samtidigt goda förutsättningar för att bygga sin egen plaståtervinning! Vi blev erbjudna att stanna ett år och jobba med att införa planen, bygga plaståtervinningsstation och annat spännande, men tackade vackert nej då våra nordiska rötter är för starka. Tänk så annorlunda liv vi hade kunnat leva.

Under vår tid i landet har vi lyssnat in många olika aktörer. Vi har till exempel intervjuat utländska entreprenörer för att höra hur det är att verka i landet. Vi har pratat med chefen för en hjälporganisation för utsatta barn som får stöd från svenska bolag. Vi har besökt klimatkompensationsprojekt i regnskogen som återplanterar korridorer med regnskog med den sammansättning som urskogen tidigare haft (s.k. analog regnskog). Vid besök på en leksaksindustri och en textilfabrik har vi sett goda exempel på ett stort socialt ansvarstagande hos företagarna, och lyssnat på ägarens utmaningar, bland annat den hårda och osunda konkurrensen med låglöneländer (Kambodja är till exempel mycket billigare än Sri Lanka). Varje enskilt möte vi haft hade kunnat göras till ett eget blogginlägg, men min poäng med att nämna dem är just att det finns många progressiva och duktiga aktörer i Sri Lanka. Det ger värme och energi att tänka på.

För att komma till slutet av dessa utdragna skriverier vill jag passa på att uttrycka en sista och lite känslig åsikt. Efter samtal med många lokalinvånare är min samlade uppfattning nämligen att offentliga makthavare i Sri Lanka har ett lågt förtroende. De är nästintill föraktade. Sri Lankas utveckling tycks hämmas av korruption och svågerpolitik, vilket har lett till år och årtionden av samhälleliga felprioriteringar och snedfördelningar, vilket även tycks ha smittat av sig till en nu onödigt ineffektiv privat sektor. Min högst personliga uppfattning är att denna destruktiva maktstruktur kommer vara avgörande att få bukt med för att snabba på en positiv samhällsförändring i landet. Hur det ska ske och vem som ska leda den förändringen, det vågar jag inte spekulera i. Har du som läsare några tankar om detta får du gärna dela med dig! Tack i alla fall för att du läste, och tänk på att vart du än reser har du möjlighet att göra lite skillnad för miljön, även om det bara handlar om att be om ett sugrör istället för två till din drink.

/Carl Höjman, 2050

Publicerat på torsdag april 19, 2018