Blogg: Bonden – från utdöende ras till räddare i nöden?

Få branscher lockar fram så många åsikter som de gröna näringarna. En verksamhet som är livsnödvändig genererar förstås ett starkt engagemang och att många lever ganska långt från lantbruket leder dessutom till intressanta perspektiv.

Jag slås av ett par aspekter i debatten. Dels att det är mycket mer komplicerat att analysera effekter och konsekvenser av jord- och skogsbruk än man kan tro. Dels att det finns en åsiktsklyfta mellan de som lever nära naturen och de som bor i staden. Därutöver finns det stor framtidspotential hos skogs- och jordbruk som inte alla är medvetna om. Jag tror själv att det är viktigt att vi ser den nära kopplingen mellan gröna näringar, miljöteknik och lösningar för klimatfrågan.

Ett skäl till den emellanåt heta debatten om jordbruket beror nog på att det kan vara lite knepigt att reda ut vilket typ av jordbruk som är att föredra eftersom olika miljömål kan stå emot varandra. Ekologisk djuruppfödning kan vara sämre ur klimatsynpunkt än traditionell djurhållning, men kan vara bättre för att främja biologisk mångfald. Ettåriga grödor kan odlas med färre bekämpningsmedel, medan två-åriga (eller ännu hellre perenna) grödor fungerar som kolsänkor (vilket minskar den globala uppvärmningen) samtidigt som de kräver mer ogräsbekämpning.

Halterna av koldioxid i atmosfären har ökat exponentiellt sedan den stora industrialiseringen kom igång på 50-talet. För att komma till rätta med problemet måste vi sluta använda olja och kol. Många ser enorma möjligheter för de gröna näringarna i en övergång till biobaserad ekonomi (en ekonomi baserad på förnybara råvaror). Vi måste dock säkerställa att övergången blir hållbar. Skogen kan t.ex. vara en viktig källa till substitut av fossila råvaror, men ska det vara långsiktigt hållbart kan vi bara använda tillväxten, och inte tära på kapitalet. Här har jordbruket fördelar, där växtcykeln är betydligt kortare och man kan nyttja det som odlats varje år.

Ett hett debattämne är användning av grödor som råvara i drivmedelstillverkning. För EU är detta ett rött skynke, vilket tyvärr riskerar att dra undan mattan för mer än hälften av dagens förnybara transporter i Sverige. Rädslan handlar om att odling av grödor för biodrivmedel ska tränga ut den globala livsmedelsproduktionen. Det finns fall, där odling av biogrödor har haft mindre attraktiva konsekvenser, men oron står knappast i paritet till problemet. 2013 släppte Macklean Insikter en mycket intressant rapport – Mat eller motor? Rapporten utgår från hur vi ska kunna mätta 10 miljarder människor. Det finns en mängd intressanta siffror i materialet, exempelvis används idag lika mycket jordbruksmark till hästsport som till odling av biogrödor. Jag har inte hört någon säga att hästhobbyn trycker undan livsmedelsproduktion – och då har vi inte ens berört åkerarealen som används för tobaks- och vinodling samt golf. Slutsatserna i studien är att med befintlig teknik och åkermark kan vi mätta 10 miljarder människor, om vi vidtar åtgärder som förbättrad odlingsteknik i utvecklingsländer och mindre matsvinn i rikare länder, och samtidigt kan vi dessutom öka odlingen av biogrödor.

Resonemanget om biogrödor är viktigt för många företag i Sverige och för våra förutsättningar att ställa om till förnybara transporter. Biodiesel, etanol och biogas produceras i Sverige och erbjuder ökade möjligheter till avsättning för lantbrukets produkter. Samtliga minskar koldioxidutsläppen och alla hotas av EUs inställning till biodrivmedel. Produktionen har dessutom ofta nyttiga biprodukter, t.ex. biogödsel, en restprodukt från biogasproduktionen som minskar behovet av handelsgödsel och som krävs för att en odling ska kunna KRAV-certifieras. Ett annat exempel är drank, en restprodukt från etanoltillverkning som är ett högvärdigt djurfoder. Produktion av biodrivmedel som nyttjar insatsvaror från jordbruket är ett utmärkt exempel på cirkulär ekonomi när det är som bäst – men det har helt försvunnit i den allmänna debatten.

Vi kanske måste börja ändra på den rådande synen på svenska lantbrukare som en utdöende ras, till att se de gröna näringarna som en viktig framtidsbransch, både ur arbetsmarknadsperspektiv, som lösning på flera miljöproblem och för att erbjuda kvalitativ mat på våra köksbord!

Malin Forsgren

Bild: Energifabriken

Publicerat på torsdag maj 12, 2016