Äntligen har delningsekonomin slagit igenom på allvar i Sverige. Vi byter, lånar och köper nu av varandra i allt snabbare takt. Delningsekonomin påverkar redan allas vår vardag, men förväntas få ännu större påverkan på vårt samhälle framöver.
Delandet av bilar, cyklar, fritidsutrustning, bostäder, verktyg, prylar, kläder, osv sprider sig explosionsartat och de hållbarhetsmedvetna företagen är inte sena att utforma egna affärslösningar inom delandets ekonomi.
Inom alternativkretsar har det länge funnits en stark delningsvilja, men på senare år har idéer om delande fått större spridning och nu är det inte längre en liten grupp som är intresserad — nu är det en marknad. Att dela, byta, hyra, ge bort eller köpa begagnat kallas för kollaborativ konsumtion och det är en konsumtionskategori som är här för att stanna. Det är jag helt övertygad om.
Även inom näringslivet ökar intresset för delningsekonomin. Redan år 2011 utnämnde Time Magazine kollaborativ konsumtion till en av de tio viktigaste idéerna som kommer att förändra världen. En studie från 2012 visar att delningsekonomin då stod för en sjättedel av USA:s bruttonationalprodukt. Mycket har hänt sedan 2012 och om jag hade ett eget företag i dag så skulle jag noga fundera igenom företagets möjligheter, risker och potential med utvecklingen mot ökat delande.
Allt fler ledningsgrupper på svenska företag diskuterar i dag vilka produkter som kan hyras ut i stället för att säljas och hur den egna verksamheten kan effektiviseras genom samarbets- och delningslösningar. Delandets ekonomi utmanar konsumtionssamhället och ställer nya krav på näringslivet. Varför ska jag köpa en tvättmaskin, en grill eller en studsmatta om jag i stället kan hyra eller låna den? Fokus kretsar kring hur vi kan utnyttja vilande resurser, genom att låna, byta, dela eller hyra av varandra. När du inte använder din bil eller bostad kan du upplåta den åt någon annan.
Den stora bostadsuthyrningstjänsten Airbnb och taxitjänsten Uber är exempel på etablerade verksamheter inom delningsekonomin. Naturskyddsföreningens nya bok Ägodela – Köp mindre – få tillgång till mer lyfter även fram den småskaliga delningen. Det kan exempelvis vara fruktförmedlingar, lånegarderoberober och verktygspooler som får spridning via facebookgrupper och föreningssidor.
Delningsekonomin är vår tids nya teknik- och konsumentrevolution. Digitalisering är basen i framväxten av delningsekonomin och det som möjliggör snabb kontakt och enkla lösningar människor emellan. Nu delar vi direkt mellan varandra i stället för att gå via traditionella mellanhänder. Ett av de senaste exemplen är Airdine – appen för privatpersoner som gillar matlagning och som vill äta middag tillsammans med nya människor.
Karin Bradley, regeringens utredare för att kartlägga delningsekonomin och anpassa svensk lagstiftning efter den, menar att innovationskraften för nya delningslösningar är enorm just nu. Vi som arbetar med cirkulär ekonomi och hållbarhetsfrågor kan bara bekräfta detta. Hela tiden ser vi hur nya tjänster och plattformar utvecklas.
Delningsekonomin skapar helt nya konsumentbeteenden i samhället. Regelverk och lagstiftning är uppbyggda efter principen att företag säljer till konsumenter. På så vis utmanar delningsekonomin hela regelverket och politiken behöver nu se till att lagstiftningen kommer ikapp utvecklingen. Konsumentskyddet är inte lika starkt och det finns inte försäkringar som täcker upp för skador på samma sätt inom delningsekonomin. Regelverken behöver utvecklas och nya system måste skapas. Just nu utreder skatteverket hur det ska kunna bli enklare att betala skatt inom delningsekonomin – det är ett sätt att komma ikapp verkligheten och anpassa sig efter den framtid som vi går till mötes.
När världens resurser minskar ökar behovet av delningsekonomi, återanvändning och återvinning. Digitaliseringen möjliggör nya konsumtionsmönster och många företag har redan hittat sin nya affärsmodell. Möjligheterna är i det närmaste oändliga för de aktörer som vågar kasta sig ut och fokusera på den framtida hållbara och delningsinriktade konsumenten. Frågan är inte om det är smart att satsa på lösningar för ökat delande. Frågan är snarare vilket företag som blir först i varje bransch. De är nämligen framtidens vinnare vad gäller marknadsandelar.
Ellen Einebrant
Publicerat på fredag 8 april, 2016