Blogg: Vad händer i EU efter Paris?

Världen är enig sedan mötet i Paris i december om ett unikt klimatavtal. I Sverige är Miljömålsberedningen enig om ett förslag på en ny klimatlag. Sådana överenskommelser ger företag och enskilda de långsiktiga signaler som behövs för investeringar och planering. Men uppföljningen inom EU haltar redan.

Det som styr mycket av politiken i EU idag är krishantering. Flyktingfrågan och Storbritanniens folkomröstning om EU står högt på agendan. En ödesfråga som klimatförändringarna är inte dagsaktuell och får därför stå tillbaka. Det är på ett vis begripligt men det ger samtidigt möjlighet att spela ner frågan för dem som anser att EU redan gör tillräckligt.

Det gör EU tyvärr inte. Parisavtalet tar sikte på ett 1,5-gradersmål och EU har inte på långa vägar kalibrerat om sin politik utifrån det målet. Enligt det välrenommerade Earth Statement från i fjol behöver utsläppen av växthusgaser i hela världen vara nära noll runt år 2050 om ett 2-gradersmål ska kunna klaras med rimlig sannolikhet. Det betyder att en region som EU, med goda ekonomiska och tekniska förutsättningar, behöver minska utsläppen långt dessförinnan, särskilt om målet är högst 1,5 graders uppvärmning. Sådana mål har inte ännu inte satt.

Tvärtom ligger en ny kommunikation från Europeiska kommissionen på bordet sedan förra veckan. I sammanfattning tycker kommissionen att EU inte nu ska höja målet. Det skickar olyckliga signaler, både globalt och inom EU.

När EU, som var den kanske mest pådrivande kraften under Parismötet, nu vacklar är risken stor att länder som hade längre startsträcka i Paris rent av inte vill ratificera avtalet. Inom EU undrar förstås företag och andra vilken spelplan som gäller – den från Paris eller kommissionens gäspning?

Dessbättre är medlemsländerna mer aktiva, i alla fall många av dem. På rådsmötet med EU:s miljöministrar förra veckan riktade flera länder – däribland Storbritannien, Frankrike, Portugal, Österrike och Sverige – kritik mot kommissionen. Tyskland var kanske tydligast och föreslog att EU:s klimatmål för år 2030 ska ses över i linje med slutsatserna från klimatforskningen.

Det innebär att det finns en starkt politisk press för en skärpt klimatpolitik inom EU. Och om EU skärper sin klimatpolitik blir det lättare för Sverige och svenska företag att göra detsamma. Samtidigt stimulerar det andra länder att följa efter. I förlängningen minskar klimatkostnaderna, samtidigt som möjligheterna för en hållbar utveckling frodas.

De som är först på banan med innovativa strategier, system, lösningar och åtgärder i klimatfrågan är morgondagens vinnare.

Mikael Karlsson

Publicerat på torsdag mars 10, 2016